USA - Kanada

Alltså jag har kanonkul. Jag sittter och.. ja exakt, jag roar mig med att läsa gamla inlägg.

Men de är schyssta refreshingmemorymakers och ja... ibland garvar jag också.

 

 

Jag är rätt lik mamma där. Ganska bra på att underhålla mig själv ibland.


Men OH hej, nu har hockeyfinalen börjat!




Adjöss


"Vårdis" / Gammalt inlägg

God morgon solstrålar och molnkuddar!

Jag var på vårdcentralen för ganska längesedan nu. Denna morgon skyndade jag mig upp vid kvart i 8 för att ringa och boka tid klockan 8. Givetvis råkar jag ringa för tidigt, och då jag ringer upp dom igen 3 minuter senare får jag en tid klockan 9. Deal

Jag äter min älsklingsgröt, borstar tänderna och klär på mig för att kila. Jag tar på mig allt från långkallingar till mina slitnaste skor. Jag känner mig hurtig i min outfit som även går ut på en halsduk virad enda upp till öronen, min mössa, halvtussigt morgonhår, snor och träningsdressen. Men jag kände att det var något som saknades. En assistent och ett par hängbröst, så skulle ordet förtidspensionerad vara så gott som stämplat i pannan på mig. Hade jag haft otur hade säkert någon omtänksam person tagit mig i handen och släpat in mig på något hem där jag tvingades ligga bland alla hostande och flåsande russin med varsina käppar i händerna och tvingats dricka svart kaffe från fatet med socker som snus under läppen.

Klockan är alltså 08.50 när jag sitter i vänthallen och ser ut som en importerad snorloska (och det är iallafall ingenting vi ska hitta här i oskyldiga Sverige) och in kommer en äldre herre i sina närmare 60, om inte exakt. Och INTE har han på sig sina gamla träskor och någon urtvättad flisväst. Han ser deffinitivt inte ut som ett ord på snor, snarare som någon högt uppsatt general. Han körde skjorta och stiliga sandaler. Lägg till det välkammade håret.

V...v...!? Jaha... tänker jag. Jag kanske skulle klätt upp mig jag också...

Sen kommer min doktor och jag slipper se den hemska människan.


En dag i maj förra året betedde min mamma sig såhär:

Mamma: Emma! Får jag låna lite av ditt skum?
Jag: ...?...

Efter ett litet tag

Jag: Skum?
Mamma: Ja sånt där hårskum! (Översättn. Mousse...)
Jag: Ja..?


Hon kommer in i mitt rum, med torrt hår. Jag använder det alltid då det är blött, men hon tar det ändå. Shakar lite och sprayar ut, lite väl mycket. Jag varnar för att det kommer se stripigt ut men hon tror stenhårt på idén om en moussestylad frisyr, uppenbarligen

Skitnöjd efteråt, spexar hon lite framför spegeln i mitt rum i form av lite dans och dylikt, får syn på mitt tuggummipaket som sticker ut ur väskan och skakar försiktigt ut ett eftersom hon har kletiga fingrar, fnissar lite då jag sitter och skrattar åt henne och gör två tummar upp innan hon sedan kilar ut.

Dagens 40 plusare...


Med andra ord

Jag är ju lite anti sånnahär typiska tjejgrejer ibland. Be mig inte ge något exempel, men jag tror ni skulle kunna förstå vad jag menar.


Och jag har tänkt en del... Men jag vet inte riktigt hur jag ska omformulera att jag med all sannorlikhet måste fått dom mest underbara och finaste vänner man kan önska sig. Jag har lite svårt faktiskt att tro att jag kan ha haft sån himla tur.

Jag fick världens bästa familj, släkt och arbetskamrater också?


En brorsa som masserar ens panna så att man kan somna när man är ledsen och vänner som kramar om, ringer och smsar för att fråga hur man mår.




Jag är då himla bortskämd om inte det här skulle vara tillräckligt.


Det är (fråga fortfarande inte varför) lite emot mina principer att göra sånna här inlägg. Jag kan inte sätta fingret själv på varför. Det är väl antagligen jag som är rätt töntig som tycker att det är löjligt.


Hmf.

Har precis skottat klart och ska ta mig en promenad nu. Jag känner hur kroppen krampar lite efter träning faktiskt efter sjukdomsuppehållet. Och jag har samlat på mig en del att behöva få ta ut på gymmet. Sen åker vi ju till Dubai på söndag och det ska bli skönt att få komma iväg ett tag.


I eftermiddag åker jag nog och tittar på brorsans match, har bara sett en hittills den här säsongen.


Ha en trevlig söndag nu



Inget Dragons ikväll


Ikväll ska det skrubbas, filas, rakas, smörjas, lackas, inpackas, badas, tvsoffas...?

Och ätas godis









Trevlig helg kamrater



Lite väl för mycket

Åååh...mmm...


Jag har snart ätit upp en hel Marabou-kaka själv. Klockan är dryga kvart över 10. Inte illa pinkat om jag får säga det själv, har ju faktiskt ätit massor med frukost också.


Okej.


Jag börjar få lite ont i magen.

Aj...



Aj!


Vaknade vid halv åtta idag och kände mig utvilad. Däremot tvingade jag mig själv att försöka somna om och ligga kvar så länge som möjligt. Innan det tillslut inte gick att fejksova längre och klev upp halv 10. Jag mår ju somsagt inte som jag borde.



Tänkte slutföra mina Birsta-ärenden, men jag ser ut som en padda och magen gör numera jätteont! Och uppepå allt detta så har jag börjat bli torr runt munnen igen och kan tyvärr meddela att jag idag förmodligen inte kan tillägna någon ett leende.

Orkar. Inte. Duscha. Uscha.

Jag hade tänkt att jag kunde få göra det sen. Om jag nu ens ORKAR gå på Dragons. Ja gud, jag vet inte om jag har lust med nånting alls nu.


Ska försöka skölja chokladsmaken med lite vatten och borsta tänderna. Sen får vi se huruvida jag tar mig ut till det gamla Ikanohuset.


Hej, hej


Jahapp



Det perfekta uttrycket som jag använde när jag hade blöja och massa gosedjur i sängen; "Emma lessen..." 



Och det är helt klockrent just nu...


Har du finöl?


Ånej...

Att säga att man mår som en apa, kan ju inte vara riktigt schysst mot apan?


Men jag mår som en kratta iallafall... Har precis köpt en påse apelsiner och Echinagard.



NU SKA JAG STÄRKA IMUNFÖRSVARET!







HEJDA


Robert vs Daniel

Daniel och jag har sjungit lite och spelat gitarr. Jag har bestämt mig för att lära mig spela lika bra som honom. Sen kollade vi på när vi sjöng och spelade på Sofias dop för en eller två somrar sedan... (jag har ingen koll på åren längre!? Hjälp...)

... Och då kom vi att tänka på det här klippet när Robert sjunger i kör och rycker sådär snyggt med huvudet, putar med läpparna och lever sig in. Brorsan börjar härma och alla tre (mamma också) springer upp och tittar.



Kolla in Robert efter 10 sekunder och 2 min 30 sek. 

Här lever man sig in. Kan man säga.

Och vid 3.13, ja, då blir man fundersam. 





HAHAHA.



Nu kommer jag sova gott.


Adjö

Hey hey heeey

BLÄ


Tísdag



Jag är så trött att jag inte kan hålla mina ögon öppna.


Få se.


Klockan är 17.05. Inte bra.


Om jag skelar kanske det känns bättre, det brukar vara en rätt skön ställning ibland om ögonen känns överansträngda.

Umm... ja. Vad mer. Inte mycket. Var på spinning, powercore och gym sedan med Fanny och Malin mitt på dagen.

Ska på fotvård om 50 minuter. Åh...

Har sett fram emot att få fötterna ombonade, men just nu tycker jag mest att det känns jobbigt. Är det oartigt att somna i behandlingsstolen? Det kan jag ju inte göra. Tänk om jag drömmer något olämpligt och sparkar till henne i ansiktet så att jag måste tanka bilen och köra henne till sjukhuset.

Jag brukar vara extremt social och pratglad, med undantag för idag tydligen. Tycker dessutom det börjar bli förskräckligt jobbigt att berätta om mina framtidsplaner och dylikt, om, och om, igen. ARGGHH. Jag blir uttråkad bara av att lyssna på mig själv, för jag har sagt det tusentals gånger.


Kanske ska dra på mig lite fräschare kläder iallafall. Jag bör nog allt se lite mer utsökt ut än såhär.

Tacka för fint väder ytterligare en dag ska jag också göra. Till vädergudarna alltså.


Trevlig låt














ADJÖKENS


God morgon

Påväg till jobbet


Jippeyey jippieyo


Det är OK

Äh vad sjutton.


Vad är allahjärtansdag?

Vad är en dans på balen?


Jag har försökt inbilla mig: "Vadå, det är bara som en vanlig söndag"


Men. Med massreklam på tv, radio och skyltar, extra bra priser på hjärtigull-aktiga varor i affärer och erbjudanden och tips på vad man kan ge sin älskling, är det inte så lätt att bara låta dagen glida förbi och ignorera.



Jo man tackar. Jag har uttryckt mig som att den här dagen är ett slag i ansiktet på oss singlar. Fast det är det ju förstås inte. Dagen är ju somsagt inte bara till för par-kärlek. Det finns ju så många andra man bryr sig om och kan visa uppskattning till. Ja, jag kom på det själv.



Men visst känner man lite press? Och visst hade jag säkert kunnat planerat bättre, men nu är dagen snart över och jag har ätit massa morotskaka. Ingen skada skedd med andra ord.

Ska nog ta en kort promenad nu. Sedan blir det massage innan jag går och lägger mig. Har förbaskat ont i ryggen. Jag är faktiskt lite brydd. Det har jag aldrig. Vet inte vad jag lyckats med, kanske blev nå tjall när jag hoppade från garagetaket idag. Tänkte prova om det gick att flyga med paraply som Madicken.





Fortsatt trevlig kväll!

Adjö


Tack



Blir väckt en morgon tio i åtta av att brorsan öppnar dörren och rusar in och ljuset fullkomligen slapar till mig i ansiktet (jag hade faktiskt tänkt att få lite skönhetssömn och sova till klockan 9...) Men det sprack ju.

Med halvpanik i rösten frågar han, "Emma! Har du någon hårspray kvar!?"


...?

...?

...?


Vad, sa han?


... sätter mig upp, gäsp... fattar inte riktigt. Vad är klockan? Hårspray...?


"Vaa... nej, jag tror inte det..."


Han går ut igen.




Va. Det går upp för mig. Väcker han mig, för en Hårspray? Det måste ha varit riktigt viktigt.


Letar efter mobilen på golvet, 07.50. Börjar bli lite vaken. Hade jag möjligtvis en...? Som det var så lite i att jag redan dödsförklarat den. Rotar i korgen och hittar den längst ner. Öppnar dörren och ropar på Daniel, som tar emot den i trappen med ett lättat tack.





Sen kryper jag ner igen. Somnar förvånansvärt fort och kliver sedan som tänkt upp 9. God morgon



Alla hjärtans dag

Tingeling



Idag väcktes jag för ovanlighetens skull av mamma som frågade om jag var sugen på alla♥dagfrukost.


Frukost....















... Det livet går ut på.


Så visst ville jag det. Att hela familjen äter frukost tillsammans är väl lite lyxbetonat bara det. Även om jag föredrar att äta själv 9 gånger av 10. Vi fick dessutom varsin present Daniel och jag. Måste säga att det kändes lite som att vi var små igen. Samtidigt kan det ju vara skönt att få känna så ibland...


Alla kliver vanligtvis upp olika tider, så frukost får man alltid äta själv i lugn och ro. Tillsammans med tidningen förstås. Skönt att få sköta sig själv och inte bli störd av någon annan på morgonen.




Nähä. Nu klias tandkrämen och kinderna värker. Det har bildats alldeles för mycket lödder. Oo aj

Ska passa på att gå ut i solen, vilken härlig morgon!


Ha en bra dag

 


TJA

Jag hade svaga viljor på att få gå ut. Eftersom jag jobbar hela nästa helg.


Men vad tusan för i helvete bövölen.


Jag vill ju hellre vara hemma. Så då stannar jag här. Robin ska komma över! Det blir en lugn och behaglig lördag.


CUPCAKES

Ja.

Jag erkänner.

JAG, HAR, DREGGLAT.




Under mitt besök i Olso hade en av Saras kompisar gjort sig för och bakat 2 olika sorters Cupcakes, och det var första gången i mitt liv jag smakade. Inte för att inte är likt muffins, för det är det ju absolut inte... (Muffins är jag däremot inte så förtjust i... Torra bakelser...)


Men med cupcakes är det ju liksom lite annat. Förutom att dom kan se ut på många olika roliga sätt, så är det kladd och klet på dom!



Och det är då bakelser får en funktion och betydelse för mig.




MmmmmMMMm


Vad ska det bli av mig

Sitter och uppdaterar mig lite.


Uppdaterar däremot inte er.





Jag somnade 2 timmar i soffan idag innan middagen, men håller numera på att svimma. Kan...inte...hålla...ögonen...öppna...längre...


God na...

...ZzzZzzzZZzzzz...


WelcomeToTheWorld

 

Klicka

 

 

Det var inte meningen att hita denna, men den är välfungerande sattsäga. Ja, till och med riktigt bra


ShutItDown



(Var god klicka här)


Kanske. Jag vet inte.

Mange Schmidt – Wingman

GOOD MORGNING´´


HM. Var riktigt skeptisk till den här låten först. Men efter att ha lyssnat lite på den, och förundrats över varför man tycker den är bra, så börjar den numera bli OK åtminstone...


Men nja. Nja.


Fast det mesta låter förvisso rätt bra med full bas.


Hon é arg

JUST NU ÄR JAG FAKTISKT RIKTIGT ARG.


Jag vet att det kommer gå över om exakt 3 minuter.


Men nu, nu är jag så in i baljan arg!

Ja. Det är internt detta mina vänner. Hrrmm... Matilda. Jag tror jag skäms lite halvt för att jag la upp den här.

Hahahahaha.








Jag är nog inte arg längre


Se upp

Inom McDonlad's branschen så bränner man sig lite då och då. Det kan skvätta het olja (en olja vi sänker pommes fritten i efter att ha smörjt in oss med den och pressat i solarium), man bränner sig även där man väl stoppar pompan när den är färdig, man bränner sig i rännorna som är stekheta där burgarna stoppas ner och man bränner sig på tidskorten och... så... vidare...


Sa jag att det fanns mycket att bränna sig på?


Men jag, jag bränner mig där ingen annan lyckats bränna sig förut. Så vad gör damen? Ja, jag alltså. Jag står och ska fylla på en mellan pommes och lutar pannan trött frammåt mot plåten ovanför, som för att avlasta nacken lite, kanske man skulle kunna misstänka. Vi får väl aldrig veta varför. Och där, mina vänner, är det förstås fruktansvärt hett. Det pyser till - jag skriker till - och vaknar liksom till. Aa, aaj..jj?...e.


Jag kommer inte göra det någon mer gång hädanefter iallafall.

Oh så man växer som människa hela tiden!




Mors


Godmorgon taxi

Lite jetlag från Norge tror jag...?... Eller ja, inte riktigt kanski inte.


Men trött som en köttbulle var det jag som var imorse iallafall.

Taxichauffören ringde mig halv 8 imorse och stod då redan utanför huset med min väska. Jag svarade i telefonen lite förvirrat på en gång (gör till rösten så att det låter som att jag varit vaken och stekt pannkakor sedan halv 7) "Ja hallå!!?", inleder jag med världens överdrivnaste röst. Vem går över huvud taget på den nu för tiden. Och vilket smartskaft inser inte att bluffen avslöjas när jag sedan öppnar dörren och ser ut som en återuppväckt zombie. Jo man tackar.

Men likväl fortsätter jag, "Hihi jahaa, är du redan här!? Jag trodde att du skulle komma klockan åtta". Puh, det var det vi kom överens om igår, så jag hade ställt väckarn på tjugo i. Det blir perfekt det, tänkte jag. Då hinner jag vakna till lite och sätta på mig annat än pyjamas. Kanske dricka en kopp kaffe.

Istället får jag dra på mig tofflorna och rusa ner. Springer förbi spegeln och ser att jag sovit med en toffs i håret som snyggt ställt till med en läcker morgonfrilla. Om det finns något som heter Veckans babe klockan åtta på morgonen, så var det nog inte jag den här veckan, tyvärr. Så innan jag öppnar dörren hinner jag dra ut den och ruffsar om håret som vanligt, och det enda jag känner saknas, är att jag ska halka på verandan och slå i pannan i stupröret så att jag dränks i en hel värld av snö. Pricken över i:et tror jag det heter.


Och inte är det vilken av alla tusen taxigubbar som helst, utan Goran Zamarchic. Jag drar ytterligare en jackpott. Han är tidigare spelare i Dragons. Pappa sitter i styrelsen så de känner nog mycket väl till varandra. Han känner nog igen mig också, utgår jag ifrån, men faktum är att jag inte tittar honom i ögonen en endaste gång utan fokuserar förtjust på min väska och tackar och bockar så hjärtligt. 


Mmmm... Sen var det förträffliga mötet slut. Och jag gjorde frukost framför tv:n, slog på Vakna med the voice och läste för första gången på över en vecka återigen ST.





Äntligen hemma.


Konsten att sova

Hello där

Det sägs att datorn är det dummaste du kan pyssla med innan du släcker lampan.

Ändå ska jag prompt göra det. Ung och dum, som det så vackert heter.



Jag och brorsan har masserat och jag ska upp tidigt imorgon för klockan 8 ska min väska komma hem. Japp, den kom inte med från flygplatsen utan ville av någon anledning vara kvar i Stockholm.


Prutt.


Men det gör inget, jag klarar mig utsökt utan den. Ikväll bara. Sen får jag panik om den inte kommer imorgonbitti.


Bäst att göra ett somningsförsök. Jag tror jag ska försöka drömma om vårat jordgubbsland på sommaren, en hängmatta så nära havet att man kan höra hur det brusar, med en bok i handen och solhatt.


Wow. Jag kände liksom hur jag tog mig själv till andra dimensioner, det där vill jag drömma om. Det där vill jag ha en dag.

Det har varit vinter alldeles för länge.




Litt bilder från Norge







Jag talar ut om godis?

En gott och blandat påse blev ofrivilligt min lunch idag.


Gott, och blandat... Jo. Nja. Ingen direkt höjdare, men fungerar klart i blåsväder. När lösviktsgodis inte finns till hands, så tar det alltid (vänta, vi ska se vad det blir om jag avrundar...) 200 år för Ms Ericsson att välja godis på klara påsar.


Jag vet direkt vad jag vill ha.


LAKRITS! Förstås Eller nej, stopp och belägg. Jag är rätt så törstig... Och lakrits har en tendens att bli för mycket efter sisådär 20 bitar. Vad blir det dådå. Att köpa en Maraboue rakt av känns, också sådär trisst... och man lessnar ruggigt fort.


Ja...ha. Surt skulle aldrig falla mig in. Det stoppar jag inte om jag verkligen MÅSTE i munnen. Sött, mm. Näe. Känns inte bra alltså.

Beslutsångest.

Då bidde det en gott och blandat i ren frustration. Mot min vilja. Ännu gråare än att köpa en Marabou nästan, vid närmare eftertanke. Men jag får åtminstone så många behov som möjligt tillfredsställda.




Gröna och gula godisar har alltid varit de mest hatade inom godisvärlden (rätta mig om jag har fel), likväl består såinihelvetejävlagott och blandat påsen just av hälften.

Nu ska inte jag vara så kaxigt ungdomlig här egentligen, för dom gröna godisarna (enbart i dom påsarna) har faktiskt börjat falla mig riktigt fint i smaken. Förutom den utsökta salta hunden jag svalde här för någon minut sedan så är de röda och orangea godisarna alldeles för söta, medan dom gröna hårfint utgör en perfekt balansgång mellan vad jag uppfattar på tok för sött och för lite sött.


Jag har det senaste året börjat tycka om lite konstiga godisar. Jag menar, någon gång lessnar man ju på sina kära favoriter och känner behov av att uppleva nya sötningsmedelsaromer och smaker.

Fast godis i det stora hela, är inget jäntemot bakelser.


Och det är liksom nu jag känner... efter ett litet långt inlägg om enbart godis, att jag är som gjord för att efterträda Villevonkas chokladfabrik. Och det är sannorlikt inte sådär han stavas heller.


Tjock i all ära. Ha en bra kväll. Jag tror jag går tillsängs nu, det här blev för jobbigt.


SWEETEST HOME

Jag är så, AH. Så skönt att komma hem till det bästa jag har. Till en familj som saknat en och kramar om en i evigheter när man landar.


Det har varit 9 trevliga dagar i Norge, men jag kommer alltid stå fast vid ordspråket, borta bra men hemma bäst.



/Emma


RSS 2.0