Återigen, Matilda
P.s Haha, jag lovar Åslin. Det var den sista jag hade! Jag är en nörd... ju... Fast resten har jag i huvudet! Var så säker
Finito
Mitt huvud, alltså jag snackar väkldigt mycket om mitt huvud... Jag tror till och med att jag trakasserar det, med flit. Men det är roligt att mobba sig själv, lite försiktigt iallafall. Jag brukar generellt sett sällan ta på mig hårdhandskar. Nej men jag framhäver mig dummare än vad jag är och jag har inget snilligt svar på varför heller. Tyvärr. Men vad jag skulle säga om mitt huvud idag, stackars mig nu då, är att om det skulle finnas en lucka att öppna, så skulle det forsa ut sågspån. Så fruktansvärt sågad är den. Just nu nu. Fast inte sen sen, såklart. Jag återhämtar ju mig
Men hörni, jag tror jag dånar, jag har inte förstått det än. Jag gjorde ifrån mig ett matteprov idag, och inte vilket matteprov som helst, utan den sista uppgiften och provet någonsin, i skolan! KAN NÅGON BEKRÄFTA DET HÄR? Jag har inga känslor för tillfället. Inget adrenalin, inga hormonförändringar, ingenting, helt och fullständigt opåverkad... Men luuuugn luggn, det kommar. Var så säkra.
Jag ska inte sitta här och tramsa, jag ska gå ner med min uppätna tallrik och borsta tänderna. Imorgon är det en ny dag!
Hihi haha
Nej nu måste jag plugga matte
BRUKAR DU
Peta dig i näsan: Tillåt mig säga, det hör livet till.
Titta på dig själv i spegeln: Nej faktiskt aldrig, jag förbereder mig för Robinson
Gnälla: Ja hur ska man annars få uppmärksamhet
Skrika: Nej, men jag har en tendens att inte verka höra min egen röst emellanåt och börja prata högre och högre
Sova: Jovars det händer
Ha ångest: Euuch
Skada dig själv med flit: Självklart, jag brukar slinta med hammaren med flit. Bara för att kolla läget liksom
Ta mediciner du inte borde ta: Nej, jag har inte ens alvedon i åtankte då jag har ont
Vilja dö: Nej, bara spela ibland och då brukar jag få godis!
Drömma mardrömmar: Mest vid hög feber. Då brukar samma dröm kunna komma igen.
Ta droger: NEJ.
Försöka vara annorlunda: Det är klart! Det är därför jag har börjat försöka äta soppa med kinapinnar och stryka mina kläder med uppvärmda krukor som jag placerar på mina plagg.
Nej men neej. Man ska uppmuntras att vara den man är solart
Klä dig i svart: Ja om vartannat
Gå till kyrkan: Amen, nej tack
Gå i skolan: Jajamen hundra spänn. Äh, det rimmade bara. Men ja, det gör jag.
Röka: Nej, aldrig gjort.
Ljuga: Nej definitivt inte medvetet, vita lögner kan hända. Dom måste hända!
Hata folk: Jag kan inte...
Lita på folk: Jag vet inte vad jag ska svara där. Det är för komplicerat, men i grunden, så är jag sjukt godtrogen. Lite bra för min egen skull
VEM
Saknar du: HEMLY
Vill du döda: Ingen
Rörde dig sist: Mamma
Vill du slå: Ingen
Kysste dig sist: Jag uttalar mig faktiskt inte
Vill du kittla: Alla!
Kramade du sist: Daniel
Vill du prata med: Butta
Vill du vara som: Jag vet inte riktigt, det finns så många fina människor att välja bland.
Sårade dig sist: Amen duuuuuuuuuuuuu (som jockis säger), det kan jag svara på.
Vill du bli galet full med: Ingen
Gjorde dig riktigt glad senast: Lillebrorsan
Fick du sms från senast: Danny
Ringde dig senast: Lotta
Är vackrast på jorden: Alla
HAR DU
För många vänner: Nej, det har man tydligen aldrig
Förföljelsemani: Vad betyder det då? Att man har en tendens att följa efter folk? Ja hörni... Om ni någon gång hör något prassla i skogen, och tycks skymta någon med en kikare runt halsen. Ja, då kan det vara jag.
Tvångstankar: Vet uppriktigt inte
Någon annan psykisk sjukdom: Nej
Någon fysisk sjukdom: Nej
Någon skada: Nej
Färgat håret: Aldrig, men slinga däremot.
Brutit några ben: Nej hej. Bara lätta hjärnskakningar och diverse ärtor i näsan. Hjärnskakningar stämmer i alla fall...
Några piercings: Öronen bara
Egen dator: Ja bärbar
Bra självförtroende: Beror på vad man talar om, men jag är inte direkt rädd för någonting
Kysst någon: Ja
Tagit nakenbilder: Nej
Sagt jag älskar dig till någon idag: Nej...
Bjudit ut någon: Ja
Varit kär: Ja
Dumpat någon: Ja
Stulit någonting: Nej
Lämnat landet: Mmmmmmmmmmmmmmmmmmany times
Tuttat eld på nått: Inte direkt
Gjort något olagligt: Nej, hahaha. Den dagen...
HUR
Går du: Rakt, kanske sidled ibland, bakåt då det är effektivare.
Svarar du i telefonen: "Aaa hallå det är Emma Ericsson!" Men brukar mer och mer bara bli "aaaa hallå!?" Dessutom, ringer folk till mobilen så förutsätter man att personen i fråga vet vem den ringer till.
Fördriver du tiden: Bygga pussel och plocka rödbetor i trädgårdslandet
Mycket pengar har du: Sånt är oartigt att fråga
Ofta diskar du: Jag sätter på diskmaskinen varje gång jag ser den är full och plockar ur om jag ser att det är rent.
Ofta städar du: Då jag prioriterar och har tid kort och gott
Många stör du dig på: Typ inga
Ofta träffar du din familj: Mittemellan ofta. Pappa jobbar ju i Norge och är inte hemma alla veckodagar. Och nu när säsongen är slut för min del så kan jag vara hemma oftare själv
TROR DU
Att du kommer bli något: Alla blir något, frågan är bara vad.
På gud: Svår, mest nej
På rymdvarelser: Ja jag har några under min säng
På ett liv efter detta: Nej ingen har lyckats övertyga mig
Att fiskar kan tänka: Ja, fisken kan det! Min fisk. Den har det efter mig! Han är här bredvid föresten och hälsar ett hjärtligt blubb. Vilket omfattar hela hans lexikon, närmare bestämt.
Att du kommer leva länge: Klart jag hoppas
Möss
Det är mösspåtagning idag men, jag vet inte jag. Alla är dypeppade, jag vill också kunna vara det. Men jag har matteprov imorgon och jag är rädd. Jag vill ju göra bra ifrån mig men mina nerver kan lätt svika under just sånna matteförhållanden och sabotera mina faktiska kunskaper. Fast det är väl bara att ta det osm det är, men ust nu känns det som att jag inte kommer att kunna slappna av tills det är gjort. Det är det absolut sista jag gör i skolan, bara det är helt otroligt att tänka på.
Dessutom blåser de utta helskotta. BLaa. Aja, har iallafall orkar göra mig iordning litegrann. Duschat har jag åstadkommit och lagt 2 ögonskuggor på ögongloden, frukost också. Sitter och betar Spotify och drömmer mig bort lite för att slippa tänka på oönskade tankar.
Jag ska inte sitta här och gegga med er längre, jag borde gå och ta fram min studentmössa. Den är snygg som tusan utåtvändigt tycker jag, men himla ful på.
Gött
Matilda Åslin
Slutet av år 2006
Tänkte berätta om en sak som hände när jag skulle klippa mig sist.
Stormvarning är utfärdad i nästan hela landet. Men Sundsvall lyckas klara sig undan, med en del "friska vindar".
Jag är påväg till frisörskan (på köpmangatan) och har 45 minuter kvar innan min klippning.
"Bra, då hinner jag in på donkan o köpa en kaffe innan" tänker jag och beger mig mot den rödagula skylten.
När jag kommer ut där ifrån med en värmande pappersmugg i handen börjar jag gå mot köpmangatan. Jag går med axelväsksremmen på högra axeln, vänstra handen för ögonen för att slippa småregnandet (man vill ju int få rinnande mascara, damn måste köpa waterproof för sånna här tillfällen) och kaffemuggen i högra handen.
Då börjar det blåsa som sjutton och jag får böja mig framåt när jag går för att inte ramla baklänges. Känner plötsligt hur axelremmen börja glida ner. Hinner inte ens tänka en svordom innan den är på väg neråt. Av ren reflex dras höger underarm uppåt för att fånga väskan.
Splash.
Jag står på trottoaren med slutna ögon. Känner värmen i ansiktet. Drar vänstra handen över kinden. Öppnar ögonen och konstaterar att JA, jag har brun vätska på handen. Jag har alltså kastat halva innehållet i kaffemuggen i ansiktet på mig själv. Djupt andetag, räknar till 10.
Det slår mig plötsligt att det var ganska skönt. Ansiktet uppskattar värmen i det råa vädret. Överväger att kasta resten av muggens innehåll i fejset. Förnuftet blir rasande och ryter: "Matilda! Du befinner dig bland civiliserade människor!". Jag låter förnuftet vinna och stänger kaffelocket.
Försöker få bort det värsta av kaffet. Närmar mig köpmangatan (behöver jag nämna att jag inte längre bryr mig om jag får regn på ögonen?) . Tar en klunk kaffe innan jag går in i frisörssalongen. Var stark Matilda, du klarar det här.
"Heeej, välkommen!" har först största smajlet, men tittar sen mer förbryllat på mig.
"Öhm, kan jag låna toaletten? " Harklar jag fram samtidigt som jag försöker dölja ansiktet.
"Visst, där bakom hörnet"
Går med snabba steg. Öppnar dörren, Opps fel dörr. Skulle nog inte in i städskrubben. Provar nästa, Jackpot! Låser. Räddad! Tvätta, tvätta, tvätta.
// Matilda
Pepp
Faktum är att jag har ganska dålig fokus, studtals. Jag fastnade med blicken på pappa som klippte gräset. Jag verkade finna det väldigt intressent av någon anledning. Sedan är det alltid roligt att pilla på naglarna, springa och hämta något att äta och dricka emellanåt. Kaffe vs citronvatten. Därav kisseriet givetvis. Inget mig emot, bra anledning att pausa somsagt.
Nåja, jag måste peppa upp mig själv, det går rätt okej! Jag betar av kapitel 3 idag och kapitel 4 får det bli till att göra imorgon. En sak i taget. KOM IGEN NU EMMA FFS! GO HARD! SHOT IT UP SHOT IT IN! Kanske inte att det uttrycket passade in just där... kanski... men jag älskar dom orden. NU satan, är det ingen Westlife med co här inte. Nu är det Magic system ft Khaled - Même pas fatigué som ljuder i högtalarna godaste folkslag.
Gaska upp mig nu.
Ska bara ta lite salva innan jag återgår till arbetet. Och vika lakan. Hej
Snor
Som om ni inte visste, så känner jag mig fortfarande som en vandrande pinne i mina sämsta dagar. Jag känner mig som en snustorr disktrasa eller en tvättsvamp för den delen, som man inte kan klämma ur något som helst mer vatten ur längre. Jag är SÅ tom. När jag som minst behöver det. Oh, man tackar. Gudrackarna är på min sida...
Hade till och med somnat i bussen påväg hem i den gudomliga värmen ute och vaknade av att någon skrek STANNA. Jag ska väl ha lite tur också.
Ligger annars numera på altanen i mitt ljusrosalila pannband för att ta bort håret och pluggar på. Var bara tvungen att ta en paus. Lyssnar utöver det bland annat på Backstreetboys och Westlife, hört på maken...
Appropå en massa andra viktiga saker så var jag med om en skräckupplevelse idag på bussen påväg in till skolan. En farbror, äldre herre satte sig bakom mig och inte helt oväntat egentligen, tog han fram en snytnäsduk och satte igång med ett herre jävlarns bombardemang. Det värsta snyteriet jag hört på länge. Först trodde jag att han snöt mig i bakhuvudet, eftersom det var ett så väldigt högt fnys, eller snyt? Plus att han satt så nära att jag, tro det eller ej, kunde urskilja antalet bakterier som kom ut. Men jag klagar inte, en annorlunda men uppfriskande morgonkick bjöd han mig iallafall på.
En annan gång öppnade någon en läsk i nacken på mig. Det var på en Dragons match om jag inte minns fel. Sprutet fick mig att chockad studsa runt i en snurr för att se vad det var som blötte ner mig. För det kändes som att en av mina kaninallerginysningar precis träffat mig, men till mig lättnad såg jag en läskburk i handen på en framåtbjöd ung pappa och jag kunde andas ut.
Kuckeliku
Gap
gOD AFTON OCH HALLÅ.
Nämen, aa, nej. Det är ju inte klokt vad efter man är, sömnmässigt sett. Jag vill inte ens snitta mina timmar den senaste veckan per natt. Men det är ju som det är det.
Gudis jag är så trött, har ni förstått det? Jag vet inte ens om, om, om... Jag vet ingenting!! AH. IH. Jag har inte ens något jag vill skriva, för det enda jag känner, förutom sömnbristen, är att jag har väldigt väldigt ont i stjärten och det stör mig att jag inte vet varför. Kanske för att jag satte mig ner fel, kort och gott. Eller kort och himla ont ska jag säga.
Men det värsta jag vet, och detta har diskuterats, är att läsa andras bloggar där det bara står snabbt nedskrivet, kort och koncist vad dagen eller veckan gått ut på. Och såklart, syftet med att läsa någon annans blogg är väl för att man är intresserad av personens liv, eller att den här personen skriver bra. Fast okej, de flesta bloggar går ut på mode och bilder kanske. Eller rätta mig nu?
Fast vet ni, jag orkar inte bry mig. Oc jag känner att det jag klagar på, är något jag nu själv håller på med.
Oh... nu gick solen ner bakom huset. Jag ska bege mig in i min håla, till min trygga soffa, för att avnjuta ett ack så underskattat program och duka upp för Lapacho.
Må väl
Hallop
Les energy is très low aujourd'hui.
Natten igår var extrem. Det tröttheten har jag alltid smakat på förut, och idag är jag sliten. Så uppgivet sliten. Men jag deppar inte för det.
För idag har jag fått bockat lite iallafall! Det är alltid skönt. Bocka för saker på "att-göra-listan". Nu har jag bara ett matteprov kvar. Ljuvligt, men tungt. Sen är jag fri, som en fågel... Så att säga
Ska åka till Birsta en snabbis med Robin snart, sen ska jag ta en dusch! Det behövs verkligen. Äckelbobb hår och dylikt ni vet. Ussa...
Nej, nu är jag på språng.
Kan jag ju inbilla mig iallafall.
Jag tror jag ska gå och lägga mig innan han kommer.
Fridens, som Frengen skulle sagt.
Drömmarnas land
... så skulle min framtid se ut ungefär såhär...
Jag jobbar ett halvår efter skolan och åker sedan på Collage någonstanns i USA ett år för att skaffa erfarenhet, plugga, surfa, spela basket och lära mig engelska flytande. Kanske träffar jag the man där. Black or white. Helst gifter jag ju mig med ett basketprofs. Såklart.
Sedan åker jag troligtvis hem och återser min älskade familj och alla andra här hemma. Jag återupptar pluggandet, kanske flyttar till en annan stad, Oscars Jönköping eller något trevligt ställe, Malmö verkar skönt. Eller helt enkelt min ursprungsstad Uppsala. Kanske pluggar jag till personlig tränare, fotograf, någon typ av arkitekt, marknadsföringschef eller något liknande. Det finns ju så mycket att välja på egentligen! Att jobba för en tidning och få skriva låter också väldigt lockande.
Då jag kommit igång med karriären, vad det nu än kan vara, kanske ett företag med brorsan eller något av ovanstående, så vill jag hjälpa mamma och pappa att bygga sitt drömhus som de alltid velat ha, vid fint vatten och vacker utsikt. Skaffa barn kanske blir vid 30 årsåldern och skriva en bok tror jag att jag kommer vilja göra, någon gång i livet. Sedan vill jag öppna och inreda en restaurang och anställa brorsan och pappa som kock, kanske mig själv också.
Sen då jag fått ungar, om jag nu inte redan fått det, ska jag lära dem allt jag kan och styra in dem på idrotter som hockey, basket, karate och boxning. Nej, men det är bara en önskan. De kommer få göra sina egna val, såklart. Jag ska bara göra allt jag kan för att de inte ska bli som jag, med för höga krav.
Aja, för att avrunda det hela och få ett lyckligt slut så ska jag och prinsen flytta till ett fint sommarhus vid vattnet med hängmatta och gungstol, där jag kan sitta och filosofera då vi blivit äldre och dit barna kan komma och leva lyckliga i alla sina dagar!
Undra hur det kommer se ut i själva verket sedan, jag kanske dör i en bilolycka. Men drömma kan man ju alltid.
Bob
How are you today?
Låt mig berätta om Andreas som en gång fr mycket längesedan höll på att skruva med någonting, och han var mycket upprörd i telefonen. Det framgick eftersom den där förbannade skruven inte gick att skruva i! Han verkade ha ganska stora problem och höll på bra länge och grejsa, varvat med suckar och stönar. Jag frågade om han ville att jag skulle ringa byggare Bob, men det ville han inte alls det. Han trodde inte att han kunde sådana grejer. Men både jag och min kusin Isak vet att han kan det!
Efter några svettiga minuter, provade han äntligen den fenomenala idén att skruva åt det andra hållet, då gick det.
Han kanske helt enkelt bara skådade, använde hjärnan, skådade lite igen och dansade hjärnbalett.
Plikten kallar
Wilken Dagg
Jag har stökat om lite på El-giganten, lagt upp nya planer för OK, sprungit ärenden åt kejsaren, wookat indisk squash i en bar norr om norr, en grönsak som för övrigt är släkt med gurka och pumpa. Jag har också brottats med en Sumo, jagat dinosaurier och fiskat spigg. Tror ni mig då om jag säger att jag är trött? För var fan hittar man proviant till spigg. Ingen nånstanns skulle jag vilja säga.
Men om en vecka, DÅ, kan jag börja leva igen. Det är fullt allvar nu, det känns som en match jag måste vinna, det absolut sista jag gör, även om jag innerst inne vet att jag redan vunnit. Jag pratar om skolan. Men just nu är oviljan och motivationen till att anstränga mig 0,1 %. Men jag tar mig frammåt med nöd och näppe... För jag ska bara hålla måttet. Där ger jag mig inte.
Direkt då jag kom hem från skolan la jag mig och sov. Jag skulle behöva få byta plats med törnrosa ett tag, bara för att ställa tillrätta allt som drabbar mig vid för lite sömn. Oh well...
Jag har en fråga kvar på religionen nu, och det görs imorrn efter den korta dagen i skolan. Nu ska jag ta mig ann naturkunskapen som jag har läxförhör på imorrn. Efter detta har jag bara ett boksamtal i svenskan som jag inte behöver träna på och därefter ett matteprov nu på måndag. Sen är det klarttt. Fastän det är en evighet kvar som det känns nu...
STUDENTEN!
Hum
Jaa, haaa... det låter ju logiskt...
Percy
Youtube
Maten kallar, hejdåpp
Toppar med mousse
Jag: ...?...
Efter ett litet tag
Jag: Skum?
Mamma: Ja sånt där hårskum! (Översättn. Mousse...)
Jag: Ja..?
Hon kommer in i mitt rum, med torrt hår. Jag använder det alltid då det är blött, men hon tar det ändå. Shakar lite och sprayar ut, lite väl mycket. Jag varnar för att det kommer se stripigt ut men hon tror stenhårt på idén om en moussestylad frisyr, uppenbarligen
Skitnöjd efteråt, spexar hon lite framför spegeln i mitt rum i form av lite dans och dylikt, får syn på mitt tuggummipaket som sticker ut ur väskan och skakar försiktigt ut ett eftersom hon har kletiga fingrar, fnissar lite då jag sitter och skrattar åt henne och gör två tummar upp innan hon sedan kilar ut.
Dagens 40 plusare...
Lyckat med lyckstolpe
En dag påväg till bussen var jag ca tre cm från att gå rakt in i en svart lyckstolpe vid JC. Jag gick där i godan ro och fipplade med mina blixtlås på både jackan och munkjackan eftersom det var rätt så kallt. Precis i det läget jag tittar upp, passerar jag lyckstolpen så nära att jag känner lukten av rostfritt stål. Men det skulle väl inte göra något om jag gick in i en lyckstolpe igen? Skulle det? NÄ
Som tur va, var det rejält många år sedan då vi skulle gå med min morbror och hans familj på paradisbadet. Jag gick en bit framför föräldrarna, exhalterad och otålig som jag var, och vände mig om samtidigt som jag pekade mot badhuset åt andra hållet för att fråga: "Är det här man går in??" . Sedan vänder jag mig om, och BAAAAAAAAAAAAM...
Det är möjligen därför vi nu kan konstatera, varför jag blivit som jag blivit. Utan att förolämpa mig själv. Fast det var ett dumt scheemt. Jag tar tilbaka det
Like
Hon är arg
Just nu är jag så himla förbannad. Fast kanske är jag inte mest arg, men jag var det först. Men nu känner jag mig snarare sårad och förnedrad på något vis. Inte så underligt egentligen
Höjdarna
Gud vad viktigt ordet förlåt är. Hur skulle det gå? Om inte förlåt fanns. Vilken skitvärld vi skulle leva i.
Är på för skruttet humör, vi tar livets gåta någon annan dag. Hej då!
Ja
Lapacho
Jag sitter på altanen och slukar sol. Kom em för en liten stund sedan och njuter av tillvaron och samlivet. Med mig själv, och min tekopp med världens godaste te. Lapacho med mjölk.
Det var egentligen meningen att jag skulle hämta min klänning idag, men eftersom jag bara hade BG på morgonen och sedan prov i marknadsföring och så sjuhelsike ont i magen efter lunchen, så ringde jag henne för att boka en ny tid så jag kunde få åka hem.
Åh, nu började det regna. Dags att söka upp närmsta parapaly.
Eller ja, bara gå in under taket. Hej och hej
Bam
Jag tycker verkligen att uttrycket "killar får inte slå tjejer" är urdumt. Varför säger man så? Är det i brist på annat? Det är väl precis lika fel om en tjej slår en kille? Man ska väl för tusan inte slåss över huvud taget!? Det är ju uppenbart att slåss i sig är dåraktigt förutom i självförsvar.
Jag kan förstå principen, varför man säger det. Och det skulle då vara ut synpunkten att det är fegt att ge sig på "de som är svagare". Ja, det är ju en fin tanke. Men som sagt, det är onödigt att slåss över huvud taget. Dessutom har väl i så fall vi lättare att försvara oss då vi kan rikta in oss på mannens känsligaste område. Det är väl lika orättvist det.
Jag blev så till mig i det här att jag fick lite svårt att uttrycka mig och motivera varför jag tycker det är löjligt, på ett mer utförligt och bättre sätt. Men aja, det får duga såhär. Sluta säg det bara! Det är inget argument till nånting eller en anledning att ha sämre samvete för.
Jag kanske inte ens hade sårskilt mycket mer att säga.
FRED PÅ JORDEN!
Yesterdays paper telling yesterdays news
Senaamoss
Jag tror närmare bestämt att det varit en vacker dag idag. Det har det minsann. Regn och sol med växlande molnighet, det var regnbåge ett tag här också. Så jag satte igång i full fart med att leta änden på den. Ni vet, där skatten finns. Inte för att pengar gör en lyckligare, det hoppas jag ni vet. Det blir dagens lärdom. Men eftersom jag är så äventyrslysten, så packade jag min gamla Mulleväska, tog på mig mina mossgröna stövlar och gav mig iväg.
Såklart att jag gjorde allt det där.
Bortsett från en hel av en del struntprat så ska jag faktiskt fortsätta plugga nu. Imorgon ska vi knäppa kort med studentmössorna och på tisdag ska jag hämta ut min balklänning. Det är ju inte klokt. Ingetdera.
Nej, sköt om er nu!
Jag saknar dig.
Vårdis
Jag var på vårdcentralen för ganska längesedan nu. Denna morgon skyndade jag mig upp vid kvart i 8 för att ringa och boka tid klockan 8. Givetvis råkar jag ringa för tidigt, och då jag ringer upp dom igen 3 minuter senare får jag en tid klockan 9. Deal
Jag äter min älsklingsgröt, borstar tänderna och klär på mig för att kila. Jag tar på mig allt från långkallingar till mina slitnaste skor. Jag känner mig hurtig i min outfit som även går ut på en halsduk virad enda upp till öronen, min mössa, halvtussigt morgonhår, snor och träningsdressen. Men jag kände att det var något som saknades. En assistent och ett par hängbröst, så skulle ordet förtidspensionerad vara så gott som stämplat i pannan på mig. Hade jag haft otur hade säkert någon omtänksam person tagit mig i handen och släpat in mig på något hem där jag tvingades ligga bland alla hostande och flåsande russin med varsina käppar i händerna och tvingats dricka svart kaffe från fatet med socker som snus under läppen.
Klockan är alltså 08.50 när jag sitter i vänthallen och ser ut som en importerad snorloska (och det är iallafall ingenting vi ska hitta här i oskyldiga Sverige) och in kommer en äldre herre i sina närmare 60, om inte exakt. Och INTE har han på sig sina gamla träskor och någon urtvättad flisväst. Han ser deffinitivt inte ut som ett ord på snor, snarare som någon högt uppsatt general. Han körde skjorta och stiliga sandaler. Lägg till det välkammade håret.
V...v...!? Jaha... tänker jag. Jag kanske skulle klätt upp mig jag också...
Sen kommer min doktor och jag slipper se den hemska människan.
Robert i husvagnen
Appropå ingenting
Jag har funderat lite på äpplen idag.
Eller snarare klistermärket på dem. Vadå. Är det nån dåre som sitter och klistrar på dem? Eller görs det på något vänster av en maskin? Mycket görs ju maskinellt men jag tycker att äpplen borde vara så oförutsägbara, eftersom de lätt rullar... Inte för att dom är runda eller så. Nej men de har väl skåror som de inte kan rulla ur. Kan inte ni också tänka lite på det. Så slipper jag känna mig så ensam. Gud jag vet inte ens varför jag bryr mig. Det gör jag inte.
I övrigt är jag inte alls en person som är särskilt attraherad till äpplen. Jag uppskattar helt enkelt inte den frukten. Banan däremot har alltid varit mig närmast. Ja, till och med så pass att det kan liknas vid ett utav mina element. Men äpplen, hur roliga och fascinerande är dom, egentligen? Hårda att tugga på, osmickrande smak, fult runda, gör en hungrigare än innan man ens åt den. Nej, jag utbringar ett stort nej tack till äpplen. De är enbart "i värsta fall" för mig. Men jag kan ju äta i princip vad som helst, är väldigt okräsen i mat om det inte finns hundra rätter att välja bland. Då kommer min kända beslutsångest fram, min värsta fiende. Men min mage säger inte nej till mycket. Kanske kiwi, tårta och mazariner. Sill och surströmming har jag faktiskt aldrig provat. Och det måste nästan vara det enda. Mat är min största passion. Ibland är det skrämmande hur ofantligt lycklig jag blir vid tanken och känslan av besvikelse och sorg då maten är slut.
Hahahaha jag tänkte skriva ett skämt. Och jag skrattar fortfarande åt mig själv, löjligt nog. Hehehe... Men jag var för feg för att skriva det. Jag vet ju inte om alla skulle förstå eller uppfatta att det ens var ett skämt. Istället skulle man tro att jag var totalt korkad och tappad bakom flötet. Vilket jag i och för sig ofta utger mig för, men det här var för starkt. Det var för riskfyllt. Lite för obekväm i kläderna för att chansa.
N¨åja. Just nu är jag lite osams med min mage. Det känner jag. Väl. Men det går över som med allt annat. Vi kommer nog alltid vara bästa vänner.
Du och jag
Gammalt campinlägg
Ett gammalt blogginlägg till Dragons hemsida under den vanliga campen i slutet av förra sommaren
Hallå där köp blåbär...
Jag går rakt på sak, årets NBA camp är återigen igång med Mike Wilhelm som en av huvudpersonerna! Dessutom är det här min sista camp då jag tillhör skaran med tendenser till rynkor... Det är också vid den här tiden på sommarn som man börjar grubbla över skolan igen och gräma sig över att friheten tynar bort alltmer för att sedan försvinna helt. Därför är det ganska tacksamt att både basketsäsongen och campen kommer till undansättning för att få en på andra tankar.
Årets schema är hyffsat likt de tidigare åren, förutom att de tagit bort minigolfen. Ja, mig gör det inget? Golf är för gubbar. Vad gäller nivå och kvalité så verkar det generellt sett inte ha dalat sedan i fjol, tror jag i alla fall. Jag är nog för självupptagen för att lägga märke till sånt. Svetten däremot har nog bara blivit värre! Det känner jag själv, men alla har trots allt vuxit sedan sist, liksom hormonerna. Men, har jag lärt mig något nytt idag? Säkert en del omedvetet, men i övrigt blir man påmind om mycket och det handlar ju till stor del om att nöta, om och om igen för att det tillslut ska sitta i ryggmärgen.
Efter en heldag med basket från 09.00 till 21.30 för min del, känner jag mig aningens tom i huvudet. Tur att jag snart ska sova, jag tror inte det går att prata med mig just nu. Men jag är tacksam över att jag på något sätt var så ofantligt smart att jag borstade mina tänder innan jag skrev det här, annars hade jag blivit klarvaken och gått miste om min heliga sömn. Istället hade jag säkert legat hela natten och funderat på vad rödbetor innehåller. Jag skojar inte, jag undrar verkligen...
Dags att dyka ner i sängen, det är en dag imorgon också! Och för dom som undrar vad det blir till lunch, så är det kyckling med ris och currysås. Tjoo
"Earn your way, everyday"
Emma
Då var det klippt
Bu
Jaaa... Jag har nu klippt mig. Och slingat. Blev aningens mkt, men det gör inget. Man vänjer sig, plus att brorsan tyckte att det var fräscht. Själv har jag lite perukkänsla för tillfället, men som sagt, man vänjer sig.
Har bråttom msåte galoppera iväg snart! Tänkte bara visa... Ni kan ju blunda på nått smart sätt och bara försöka titta på hårfärgen. För frisyr har jag ingen på bilderna
Ja. Det var pått ungefär det. Hår. Var syftet
Hej
Jag har tittat på Grey's och blir lika tagen varje gång. Fast idag grät jag inte iallafall. Det är så fint. Och jag vill också! Jag vill också.
Nej, nu ska jag hoppa ner i sängen. Eller ja, hoppa lät väldigt ambitiöst. Jag ska nog rakt av bara tippa omkull mig. Jag är jättetrött. Men det är ju i och för sig inte så konstigt, jag har ju varit vaken hela dagen.
Sov gott
Busschaufförer
tJABBA tJENA hALLÅ
Bortsett från dom där barnsligheterna. Busschaufförer imponerar på mig. Om och om igen. Sjuhelvetes personligheter allihopa, hela bunten. Japp, jag är den där tjejen, som betraktar er i smyg och analyserar era vanor och återkommande beteenden. Tack för att ni finlirar vår redan så perfekta vardag.
JEn gång, då jävlar. Nej men, någon liknande "gungning" på bussen påväg till skolan en gång har jag aldrig varit med om tidigare. Vad ska jag säga, bussen skumpade som om Gud lekte kasta gris med jordklotet hela vägen fram till Navet? Jag skulel inte kalla det för en standardbusskörning inte. Och vad han höll på med eller hur han gick tillväga...
Visst har vi väl alla varit med om en mer eller mindre hoppande buss någon gång, för det är ju inte ett fordon som smidigt susar fram som en flygande matta, för en sån har vi ju alla åkt på menar jag... men ni hajar vinken. Men en hel bussresa? Nej, deffinitivt inte en hel bussresa ska det vara på det här viset. Vad ska jag likna det vid för att ni ska förstå, för bussen verkligen studsade upp och ner. Och varför jag märkte det särskilt noga var för att jag kände det i brösten.
Missförstå mig inte, men jag har ganska små, (vilket jag ska säga att jag är väldigt tacksam för på grund av en rad olika saker som underlättas i och med detta. Kortfattat, dom passar mina hobbysar. Ha...ha...) så då till och med jag kände att dom fick sig en rejäl omgång, ja, då kan ni ju bara tänka er. Men, tänk er en buss med massa hårt diggande reagge-musiker, nära att spränga högtalarna. Så kanske det såg ut, kanske kanske...
Andra busschafförer däremot tycks inte vilja heja. Men nu ska jag inte vara så hård i min bedömning, för i princip alla hejar på mig. Kanske för att jag alltid söker ögonkontakt och hejar först. Men de undantag som nu inte gör det? vad är det för fasoner, kan man ju undra. Jag minns särskilt en chaufför, jag fick sån lust att peta karln med den insjunkna flinten på bröstet och säga, "hallå på dig, såg du inte mig"? Sen skulle jag öppna munnen på honom med en begagnad glasspinne för att försäkra mig om att han faktiskt hade en tunga. Jag kan ju inte veta om han eventuellt mist den i en tidigare busskapning. För i så fall skulle jag förlåtit honom.
Nej nu ska jag bespara er min dyrbara tid.
Kramtomat
SM-GULD
Känslan nu... jag ska låta den insjukna ett tag. Jag ska se till att suga på den så länge så jag verkligen får ut allt av den.
NJUT
Jag kan inte uttrycka mig för fem öre, orden har försvunnit.
Tack och adjö
Kattmat
Hallaadar. Vilken power jag haft i den här dagen.
Vissa tycker att regn är deprimerande och tråkigt, och ja, ibland är det det. Opassande, allmänt grått och kallt. Visst visst. Men är det ignen som har känt hur uppfriskande det kan vara? REN LUFT för bövölen. Så passa på att andas extra mycket sånna här dagar, som jag. Undra om det är därför jag har huvudvärk nu.
Jag har sprungit och postat deklarationer, skrivit under anställningsbevis eftersom vi numera är centralt ägda, tagit svängarna förbi min optiker och bokat klipptid plus lite annat. Hamnade tillsut på Waynes och slutade upp på gymmet eftersom jag inte hade någon skola idag.
Påväg hem sprang mamma och jag in på ICA för att kompletteringshandla lite. Mamma satt kvar i bilen och pratade i telefon med min faster så jag knallade runt och plockade ihop allting själv (jajaja, jag veeet. Jag är en stor flicka nu). Med kurs mot leverpastejen förbi en hyllavdelning känner jag plötsligt en kryddig och väldigt intressant doft, och jag hinner tänka "ååhh, mm?" lite smått nickande, innan jag upptäcker att jag går mitt bland hund- och kattmaten... Va fan... Jag fick lust att klippa till mig själv i pannan och skämdes över att jag tyckte att det, tyckte jag att det luktade okej? Det måste finnas någon förklaring. Vad som helst, tillfällig sinnesförvirring, hjärna på rymmen, det slog slint i luktsinnesystemet, Gud straffar mig av okänd anlending, fanns det andra varor i närheten, smög det en indonesisk kvinna bakom mig för inspiration till sin egen shopping...Kom på nånting mer.
För att konvertera till djur är jag inte riktigt beredd på än. Fast i och för sig, den maten ska tydligen vara bra mycket mer näringsrik än den mat vi får på skolan, så varför inte... Mennee, jag tror jag ska fundera ett slag innan jag bestämmer mig här.
Dags för människomat! Det väntar superlax och en kopia av Fantomenmjölk på bordet
Trött
Jag ska fatta mig kort, jag är inte på blogghumör. Möjligen för att jag inte har något saftigt att berätta.
Blev tidig säng igår för min del. Är trötter i sju dvärgarna sedan i torsdags.
På Valborg blev det somsagt först Dragons, därefter styrde jag min kos ut till Frengen för att sedan åka in till stan. Dagen därpå kom våra bekanta från Stockholm och jag gick till Jens och co på kvällen dit även Sofia kom efter jobbet. Dagen efter, på lördagen, var det jobb. Liksom idag. Nu har jag precis kommit hem, är ganska utvilad men har småont i halsen.
Nog om allt, ta det kallt. Vi höss
Container
Jag är färdig för tippen. Guudis vad längesedan man använde det uttrycket. Just det... "Inga smekisar", som Johan brukar säga. "Fast nu sa jag en smekis själv". Där satte han sig själv bra långt ut på pottkanten.
Men för att leva framåt som är så viktigt, och inte bakåt, så kan jag kanske försöka byta uttrycket och säga att jag känner mig redo att slänga mig i containern. Sagt, men jävligt ogjort.
Orsaken bakom det här, är att jag sovit lite och nyligen varit och sprungit. Duscha var också väldigt jobbigt om jag ska vara helt ärligt. För att inte tala om att klä på sig. Det var lite frestande att ropa på mamma och be henne hjälpa mig på med kläderna, men där sa jag nej. Ibland måste man hindra sig själv från olämpliga saker. Jag kan ändå inte låta blir att undra om hon skulle hjälpt mig om jag bad?
Nuu måste jag rusa för dom ropar att det är mat! Några bekanta från Stockholm är här och hälsar på och vi ska äta vildsvin. Intressant!
Plopp
Gissa vad jag bakade förra sommarn? Jamen det förstår väl jag också, att det är jäääääääätte svårt att lista ut. Men för dom som har rutin på sin tankeverksamhet, kanske löser sudoku ibland, lägger ett och annat pussel samt gluttar på korsordssidan när man har vägarna förbi i tidningen. Möjligen dom kan lista ut. Ni andra är chanslösa.
Lördag
Here I'm ligger and kollar in mig self i computerskärmen.
Äh det är lugnt jag mår bra, jag skulle bara charma mina utländska läsare.
Men soler håller på att gå ner och jag ligger på altanen och drömmer om mörkröda körsbär. Jag ligger även och lyssnar till småbarnsgrannarna på gården här bredvid som hoppar studsmatta och tjuter som brandbilar, det är inget skämt. Varför säger ingen åt dom? Någon som inte är jag. Jag vill inte vara den som förstör, kanske är det en nyttig och givande del i deras utvecklig? Jag vet väl inte? Så barninsatt är jag inte än. Men alltså, så trovärdigt som det nästan låter, måste mina äldre kära grannar ta det för en äkta varningssignal. Jag hoppas ingen i all hast att rusa ut ur huset snubblar nerför trappan eller springer in i kylskåpet. Vilket i och för sig inte verkar särskilt troligt. Men om så var fallet, så kommer vi snart få höra riktiga varningssignaler.
Oj, nu sjunger dom money money money med ABBA. Tänk att den gamla suåperkända gruppen lever kvar än, till och med bland våra härliga och alerta 7-åringar. Galant.
Men jaha, jag har inte skivit om Dragons förlust och det tänker jag definitivt inte göra heller. Jag tycker bara att, eller ja, nej. Lika bra att inte ha något sagt, jag kommer bara att börja morra ännu mer.
Fast nu börjar jag bli irriterad! Från att ha varit och lekt fint i hopphagen, har de nu begett sig till trädgårdslandet för att stoppa kryp i en burk. FÖR DET FÖRSTA, vilken sjuhelvetes underhållande sysselsättning. För det andra, ta för i jösse namn på er ett par sandaler. Jag har själv provat den barfota varianten på gräsmattan och det är fortfarande på tok för geggigt för att över huvud taget kunna njuta av den annars så underbara gräsunderfotenkänslan. För det tredje (kan vara för att jag är en ibland för överdriven djurvän), men stackars kryp, maskar eller vad det nu än är för kollijock dom släpper ner! Släpp krypen fria. MEN, för det fjärde, om ni nu verkligen måste göra det där, för vad vet jag, det kanske renar era själar, så snälla, picka åtminstone några hål i locket...
Jag skriver om helgen imorgon, eller något liknande. Men innan jag går vill jag bara berätta en sak. Något som kan förändra hela världen. Var så säkra.
Jag har köpt en ny blus.
Adjöss sjömansmöss
