Wow

Tjena läääääggggerrt
 
Här har man inte uppdaterat sig gällande bloggfan på närmare ett år. Riktigt dedikerad har jag nog inte varit sedan jag flyttade till Chicago för över 2 år sedan. Fattar knappt hur man skriver ett inlägg längre. Finns numera något som heter "Snabb inlägg". Är det något ni iPhone fantaster gör "on-the-go" med en Latte i handen och vinden i håret? 
 
Själv är man rätt på efterkälken. Sitter tydligen på Sony Ericssons sämta upplaga någonsin. Knappsats, pixlig kamera (skulle inte ens använda den för att ta kort på mig och Derrick Rose) och dör lite käckt när den vill.

Nåväl. Sitter på Starbucks själv. Eller, själv. Med alla Kineser och Jappar. Hur kan dom vara så många? Hur kan dom vara överallt hela tiden? Nej. Nej nej nej. Nu har dom börjat knäppa kort här. På Starbucks lilla kollektion av naturtavlor ovanför servett,- och mjölk stationen. Men klaga, det gör jag för stunden inte. Det blir som ett litet minidisko nu när mörkret fallit på ute och jag har Macklemore i lurarna. Detta betyder att jag i vanlig ordning ovetandes sitter och studdsar lite på pallen men hjälp av stjärtmusklerna, men det är det förstås ingen som ser, jag sitter i ett hörn. Vilket för övrigt får det hela att låta mer creepy än vad det är. Men jag lovar, jag ser ganska oskyldig ut här där jag sitter jämfört med Japparna som numera hoppat över kassadisken för att ta kort på både frappemaskin och personal.
 
Nej. Nu måste jag skynda mig att Facebooka lite! Har inte statusuppdaterat sedan igår.

Peace out

You sneaky mom


Göran

Jalla
Vad är det med radavstånden!? Jag begriper inte vad det är som inte fungerar. Man orkar ju inte läsa när allting är ihoptryckt i en enda ordbulle. Men vad göra vad göra...
Vad gör Göran då?

Del Piero väckte flicka ur koma

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/italien/article14373354.ab

Hike in SB


CALIFORNIA

Oh god... Nu åker jag igen! Jag längtar nu! Kanske oroar jag mig för att jag verkar vara så lugn. Jag borde väl åtminstone vara Lite nervös.
Däremot har jag varit noga med att inte ha några förväntningar. Allting får bli som det blir. Sedan blir ju saker vad man gör det till!
Ta hand om er där hemma! Jag ska försöka vara bättre på att kladda här, men somsagt. Glöden är inte längre densamma. Tiden finns inte, och att skriva på beställning är som att försöka vara rolig på beställning - Det går inte!
Puss och kram hela dan/ Emma

Det här med att åka buss...

Jamen dåså.
 
Då har man åkt buss för första gången på något som skulle kunna vara upp mot en 2 år. Vilken upplevelse... För det första timade jag in mig perfekt, och tog bussen halv 4 då alla skolbarn åker hem. Trångt och mysigt kan vi konstatera. För att inte tala om att jag fick uppleva den sk pubertetssvetten igen.
 
Första riktiga äventyret blir då bussen fastnar i en brant backe och varken tar sig framåt eller bakåt med framsteg. Toppen! Jag åker buss EN gång per år och jag får en riktig fullträff. Tillslut kommer kvart i fyra bussen och jag hoppar av och kliver på den istället. Skönt att vara påväg hemmåt igen... Jag är ju döhungrig.
 
Jag kan inte låta bli att sitta och iaktta alla gymnasiebarn. Två småtjejer sitter och viskar och skrattar och jag blänger på dom som om dom gör något olagligt. Jag har alltid tyckt att det är barnsligt och oartigt att viska. En annan killes frisyr fångar min uppmärksamhet, han är rakad på ena sidan, där det är tydligt att han i grund och hårbotten är blond. Det långa håret som han har på andra sidan, förutom att det är extremt smutsigt, har han färgat blått.
 
HURRA för mångfalden! Men man behöver ju inte överdriva.
 
Jag börjar fundera över hur han måste ha tänkt... Kanske tänkte han som jag när jag var liten och skulle få sätta fast två hårslingor i håret. Jag hade bestämt mig för att ha mitt favoritlags färger, giffarna, blå och vit. Lyckligtvis slogs den tanken bort, kanske har jag mamma att tacka, och jag tog enbart två vita slingor istället.
 
Det slår mig att alla ser så fruktansvärt trötta ut, var jag själv sådär trött när jag gick i skolan? Läser jag gamla blogginlägg så är det ofrånkomligt uppenbart. Jag vet själv att jag brukade vara nära att somna på mornarna kvart över 7 då jag tog bussen in för att träna basket innan skolan. Och givetvis underlättar inte det mörka vinterhalvåret. 
 
På bussen kliver så småningom en liten och gammal tant på, en sån där som man mest bara har lust att le åt. Fullproppad som bussen är staplar hon sig frammåt med sin halvt uppätna daimstrut i handen, men inte en enda människa reser sig upp. Jag som själv står upp får tillslut säga att någon som är ung faktiskt får ta och resa sig upp, och först då får gumman sitta. Hon jobbar hårt på sin daimstrut och kämpar med att få i sig änden på glassen som är täckt av papper. Hon får säkert i sig en del papper, och det enda jag tänker är att det är tur att det inte är folie. Vi småpratar lite, och jag kommer på mig själv att jag pratar med henne precis som jag gör med små barn. För det är ju på nått sätt så dom blir tillslut, virriga och snurriga, förstår inte allt man säger, eller hör för den delen. När hon sedan kliver av stannar hon utanför bussen och vinkar åt mig och lägger av jordens leende.
 
Tack!

Bacon

TJA

Här sitter jag och luktar brända bacon. Och det är inte vilka brända bacon som helst, det är JÄTTEBRÄNDA bacon. Brännskada grad 5. Ja... Man kan säga att jag rentav dödade dom.

Och inte kom jag undan oberörd heller. Som jag har ställt alla fönster och dörrar på glänt för att vädra bort den fasansfulla lukten. Jag har tvättat händerna upp mot en 10-tal gånger, men jag luktar fortfarande döda bacon.
Fråga mig inte hur det hände. Det var inte mitt fel.
Såja, nuså, jag ska inte älta mer. Gjort är gjort och kommer aldrig mer igen!?


Tjoflöjt/Emma

San Diego och Hawaii!!!

HEEEEEEEEEEY

Den har bloggen ar sa gott som dod just nu, ni har la redan gett upp era stackare darhemma. Nu ar jag och min vackra vaninna Annesoffan i San Diego pa ett mycket mycket fint hotell... Hela dagen har vi strosat och explorat. SAmmanlagt gatt over 2 mil, helt overtygat.

Pa sondag beger vi oss vidarw till Hawaii... Paradiset... Vi startar pa Maui, for att sedan flyga vidare till KAuai och avsluta pa Oahu.

SO LONG!


P.s
Anne-Sofie fran toalettbaset: Emmaa hihih jag seeeer dig!
JAg: Mmmm... och jag hoooor dig!

OJ

Haha hoppsan. Här har inte jag varit på ett tag. Men jag leveeeeeeeeeeeeeeeeer.

Men näe... Jag orkar inte skriva... Jag har så mycket annat att göra... Uppdaterar snart!!!

Puss och kram då

Att bara vara

Får jag berätta vad jag gör nu...

Jag sitter på Panera Bread med min bärbara och bara myser. Tanken var att jag skulle läsa på lite om Hawaii, vilket jag SKA om en stund. Jag fick en gratis pastry och beställde te.

Livet på en pinne kanske? Att inte känna några krav eller stress över att åka någonstans eller behöva göra någonting.

Annars har jag vanligtvis ALLTID saker att göra. Hur jag än beter mig. Det slog mig nyss att det är mitt eget fel, det är min peronlighet som spelar in... Att jag ständigt söker något att göra eller bita i. Och hur jag sedan håller på med mina oh så viktiga attgöralistor som jag sedan kladdar, stryker och strukturerar om i... och så rullar det på... i all oändlighet... tills jag dör gammal när jag knäcker ryggen i en backswing.


Jag skypade med brorsan på studenten! Nog för att jag förväntade mig att jag skulle vara känslosam, men det blev nog jobbigare än jag föreställt mig. Att se alla släktingar och vänner som jag inte sett på så länge! Bara pratat i telefon eller mailat med. Att sedan Daniel blev så känslosam triggade bara igång mig ännu mer, och det slutade med att han gick upp på sitt rum så jag kunde läsa talet jag skrivit till honom. Det gick väl sådär det med... Mitt i talet ser jag brorsan ha huvudet nedstuket mellan knäna. Och då börjar jag också tjuta. Sen håller vi väl på så i några omgångar, tills jag äntligen är klar.

Min älskade bästa lillebror. Jag kanske lägger upp talet lite senare!

Tjoflöjt


Här är jag

Ooooaaaa, helge petteeeeeeeer. 1 vecka och 4 dagar sedan jag skrev läste jag precis. Det gör inget!

Sommaren är här påriktigt och vi har så himla roligt nu! Vi har åkt downtown för att dra på beachen, strosat omkring vid Navy Pier och ätit glass... Ja, vi har bara NJUTIT!

Denna helg hade vi våran sista middag tillsammans då alla 6 kunde vara med. Evelina ska resa i två veckor, sedan komma tillbaka en vecka vartefter det hon åker hem till Sverige. Malins familj kommer på onsdag, sedan sticker hon till västkusten för att resa med dom två veckor innan hon åke hem. My åker hem om 3 veckor. Sedan är det bara jag, Annesoffan och Hella kvar.

Nåväl, jag ska hålla mig till ett tråkigt och informellt inlägg. För jag vill sova nu! Har precis kollat klart på game 3 in the finals, Heat vann... gott mos!!!

Middagen hölls här ute vid poolen, det blev både skratt, tårar och fina ord!

Lördagen slingade jag håret, mötte My och Annis på stranden dit sedan Helena och Malin tillkom lite senare. Vi drog på Olle en sväng (utomhusshopping) och sedan har jag och My så gott som har en EmmaMy-helg. Kvällsdopp i poolen och sleepover hos Mysan, sedan stack vi downtown efter en mysig brunch på Corner Bakery där vi mötte upp bekanta till My och strosade runt i det fina vädret.

Är inte livet underbart så säg?

Kram och hej leverpastej!

Jag och Sofia

Jag och Fialotta hade det jättemysigt och bra när hon var här! Hann jag ens nämna att hon skulle komma? Hon frågade mig för cirkus två veckor sedan, mindre än en vecka efteråt kom hon! Spontant och härligt tyckte en annan som i övrigt kanske är för mycket åt det planerade hållet.

Vi åkte på gymmet varje dag så fort jag hade rast. Drog iväg på massa shoppingärenden eftersom Sofia ville passa på att köpa allt som inte finns hemma, tro mig, man får lite addiction och cravings på vissa saker. Som Sofia så väl uttryckte det själv efter en dag med inköp som mestadels gick ut på underkläder och luktagott; "Det är rena rama terapin det här".

Vi stack och åt på Cheesecake som Sofia faktiskt aldrig provat och åt VÄRLDENS godaste White Chocolate & Raspberry Cheesecake som rent ut sagt smälte i munnen. 1000 Kcal för en cheesecake, ASBRA! Dock delar man på en, dom är så fruktansvärt mastiga.



På fredagkvällen blev det biodags i vanlig ordning och vi mötte upp tjejerna för att titta på Something Borrowed. Se den om den kommer till Sverige. Kanske inte helt oväntat, levde jag mig in så pass att mina känslor fick åka en ordentlig berg- och dalbana. Jag kände mig både hjärtekrossad och kär i omgångar.

Kort sammanfattning av Sofias vistelse! Vi höres!

Mulle fasoner

Tjänare... Görgen här. Skulle bara säga lite upplysande och kort, att om man är vilse på Old Orchard, panika inte.

KRAMA ETT TRÄD.





BULLS VS HEAT

Aaaaaaaaaaaaah det går inte bra nu! Heat lever verkligen upp till sitt namn ikväll. Dom är riktigt riktigt heta... Ojojoj, men det är 6 min kvar. Allt kan hända. Vi ligger trots allt bara under med 6, fastän det känns som att underläget är bra mycket större.

Vi får se vad som händer.


D.R


Sofia

Hejej

Sofia har varit här hela veckan, hon kom söndagkväll och åkte imorse! Det har varit jättemysigt att få rå om henne!

Berättar mer sedan, Bullsmatchen börjar nu!!!

Hejhopp

Time after time

I have goosebumps all over me right now. This song touches me alot. Not only cus it's beautiful, but also because it brings back memories and feelings I felt during this time in my life. God she's good, Cassidy. I don't think I ever realized that before. Um well, I think you guys should listen to this. And then I really mean Listen, not only press play, like I do way to often.

Gotta go. See you later!


Att springa i värme

Amen jädrans vad jag svettas. Snart har jag hela amazonfloden efter mig, vilket i sig skulle vara måttligt intressent att berätta för ens barnbarn när man blivit vit om huvudsaken. Undra om jag har gener för att bli vithårig? Mamma pappa, har jag?

Nu ska vi se, det må va lämpligt att faktiskt också berätta varför jag är svettig. För det kan man ju vara av en rad olika anledningar! T.ex om man bastat, lirat basket, varit ute och sprungit, eller varför inte dansat kring en aktiv vulkan?

Jag har dock bara varit ute och sprungit... Det var inte roligare än så. Faktum är däremot att det är 26+ ute och en luftfuktighet som inte existerar i Sverige. Jag behöver i stort sett bara sticka ut foten i solen så svettas jag. Jag drog till en park här i närheten, som innebär en springtur på 15-20 min för att ta sig dit. Sedan sprintade jag upp för en brant och lång backe sju gånger, för att sedan sticka hem igen, helt omsluten av tankar som "om jag inte tar mig ända hem, om jag svimmar av värmeslag, hoppas att någon hittar mig då innan jag blir sönderbränd där stackars jag kommer ligga i solen och i värsta fall stekas tills jag blir en well done oxfilé..."

Nej nu är det hög tid för dusch, floden under mig har blivit så pass stor att man kan ta bort "dyk ej skylten".


På återhörande mina vänner, jag har lite updates att göra kring ditten och datten senare.

Hörshej!


God natt!

Jag vet nått som inte ni vet!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0