Barbara

Jag ska bara visa.

Det är lustigt vad amerikaniserad man blivit. Titta på skorna här nere. Det skulle aldrig fallit mig in att köpa dom här hemma. Nu är det ju inget fel på dom, det är bara väldigt ojag och väldigt amerikanskt.

Jag sa till Anne-Sofie häromdagen när vi var ute och åt, "Har du tittat på mig hur jag ser ut? Här tycker jag att jag har klätt upp mig, men jag skulle Aldrig klätt mig såhär hemma". Jag hade tagit på mig jeans för ovanlighetens skull, (jag är så bortskämd med att gå i mjukisbyxor varje dag på jobbet) mina svarta boots och en marinblå-vitrandig Ralph Lauren tröja. Mer krussidulligt än så var det inte. Inte för att jag är väldigt detaljrik vanligtvis... ska väl erkannas... Som My såväl vet så är jag ju mer för "Den klassiska stilen".

Tror ni inte att vi garvade när jag öppnar min garderobsdörr en eftermiddag, och där hänger två stycken skjortor - båda vit och blårandiga.

My: Varför har du två likadana???
Jag: (Intar försvarsposition) VA! Dom är ju inte likadana! Ser du inte? Det är helt olika material! Och den andra är längre!
My börjar tjuta av skratt och jag inser lite hur det låter... Här har vi en äldre inrutad kvinna som har 5 par beiga chinos, en rad olika skjortor i alla möjliga färger och former och några kashmir sweatshirts på det. Bortsett från att hon inte längre använder kashmirtröjorna, det är alldeles för varmt sedan hon gått in i klimakteriet.

Jag får börja tänka om lite. Lite.