SÖNDAG
Det har varit en mysig helg.
Inte mycket mer jag kunnat begära egentligen, förutom att jag inte borde ätit så onyttigt som jag gjorde. Nog för att man kan unna sig, nog för att man inte ska tänka så extremt mycket på vikten, men nog är det viktigare att vara hälsosammare än många kanske tror.
Skälet att äta bra handlar ju inte bara om utseendefixering och bantning som många så lätt antar när någon äter sådär riktigt bra och tänker på vad den stoppar i sig. Att äta bra ger så många fler fördelar än så.
Jag är faktiskt lite less på hela den här bantningshistorian och alla fördommar kring det. Så fort någon tackar nej till en sötsak eller tänker på vad den äter, så händer titt som tätt att omgivningen reagerar på ett negativt sätt och gärna fäller några kommentarer som att man bara lever en gång, eller att man själv inte alls tänker på vikten och äter det som faller en i smaken. Ofta låter det bara så kaxigt, som att det skulle vara coolt att inte bry sig? Ibland känns det som att äta rätt skulle vara fel? Som om att äta rätt bara har med bantning att göra. Jag är så himla less på attityden bland unga tjejer vad gäller mat och vikt. Eller är jag den enda som uppfattar det såhär?
Men visst nog är det irriterande när någon man redan kan tycka är smal klappar sig på magen och säger, "nej, jag måste tänka på vikten". MEN, hur hon ser ut innanför alla kläder vet bara hon och i vilken kropp hon trivs i är hennes ensak.
När någon väljer att gå ner i vikt eller försöka förändra sin kropp så är det den personens val och ingen annans. Ingen ska klanka ner på en annan människa som valt att äta annorlunda eller försöka gå ner i vikt, för det som är viktigast i slutändan är att man älskar sig själv och sin egen kropp. Att man är nöjd! Däremot ska ju ingenting överdrivas åt endera håll, men om du är trygg i din kropp kan bara du avgöra.
Själv är jag fixerad vid mat. Det vet jag. Fast jag var nog mer det hemma. Mat är min största passion här i livet. Jag älskar att äta, jag älskar åtanken av mat. Sedan jag kom till USA har nog det mesta känts som semester och i och med att alla gamla vanor och rutiner har brutits så har det på nått sätt blivit mer fritt fram till att äta onyttigt. Med tanke på vad jag emellanåt har ätit och proppat i mig, så undrar jag varför jag inte gått upp mer i vikt? Säkert för att jag fortfarande tränar så himla mycket, men My och jag har nu bestämt att nu banne mig får det vara nog! För faktum är att jag faktiskt inte mår lika bra när jag äter onyttigt. Ibland kan jag känna mig som en fet Cupcake hela jag. Och hur roligt är det då när man kan känna sig lång och ståtlig som en gurka?
Oj. Nu kom jag in på något helt annat än jag skulle! Jag skulle prata om en gammal man som spelade trumpet, men det kan jag ta imorgon då.
Godkväll!
Inte mycket mer jag kunnat begära egentligen, förutom att jag inte borde ätit så onyttigt som jag gjorde. Nog för att man kan unna sig, nog för att man inte ska tänka så extremt mycket på vikten, men nog är det viktigare att vara hälsosammare än många kanske tror.
Skälet att äta bra handlar ju inte bara om utseendefixering och bantning som många så lätt antar när någon äter sådär riktigt bra och tänker på vad den stoppar i sig. Att äta bra ger så många fler fördelar än så.
Jag är faktiskt lite less på hela den här bantningshistorian och alla fördommar kring det. Så fort någon tackar nej till en sötsak eller tänker på vad den äter, så händer titt som tätt att omgivningen reagerar på ett negativt sätt och gärna fäller några kommentarer som att man bara lever en gång, eller att man själv inte alls tänker på vikten och äter det som faller en i smaken. Ofta låter det bara så kaxigt, som att det skulle vara coolt att inte bry sig? Ibland känns det som att äta rätt skulle vara fel? Som om att äta rätt bara har med bantning att göra. Jag är så himla less på attityden bland unga tjejer vad gäller mat och vikt. Eller är jag den enda som uppfattar det såhär?
Men visst nog är det irriterande när någon man redan kan tycka är smal klappar sig på magen och säger, "nej, jag måste tänka på vikten". MEN, hur hon ser ut innanför alla kläder vet bara hon och i vilken kropp hon trivs i är hennes ensak.
När någon väljer att gå ner i vikt eller försöka förändra sin kropp så är det den personens val och ingen annans. Ingen ska klanka ner på en annan människa som valt att äta annorlunda eller försöka gå ner i vikt, för det som är viktigast i slutändan är att man älskar sig själv och sin egen kropp. Att man är nöjd! Däremot ska ju ingenting överdrivas åt endera håll, men om du är trygg i din kropp kan bara du avgöra.
Själv är jag fixerad vid mat. Det vet jag. Fast jag var nog mer det hemma. Mat är min största passion här i livet. Jag älskar att äta, jag älskar åtanken av mat. Sedan jag kom till USA har nog det mesta känts som semester och i och med att alla gamla vanor och rutiner har brutits så har det på nått sätt blivit mer fritt fram till att äta onyttigt. Med tanke på vad jag emellanåt har ätit och proppat i mig, så undrar jag varför jag inte gått upp mer i vikt? Säkert för att jag fortfarande tränar så himla mycket, men My och jag har nu bestämt att nu banne mig får det vara nog! För faktum är att jag faktiskt inte mår lika bra när jag äter onyttigt. Ibland kan jag känna mig som en fet Cupcake hela jag. Och hur roligt är det då när man kan känna sig lång och ståtlig som en gurka?
Oj. Nu kom jag in på något helt annat än jag skulle! Jag skulle prata om en gammal man som spelade trumpet, men det kan jag ta imorgon då.
Godkväll!
Kommentarer
Trackback
