Heja

HEJ!

Jag hejar jämt på folk när jag är ute och går. De flesta ser det som väldigt trevligt och uppskattat. Vissa blir helt överumplade medan andra själv söker ögonkontakten.

Jag menar givetvis inte att jag går omkring och vinkar och hejar på okända människor mitt på stan. Det skulle bli hemskt många hej det. Mitt saliv skulle ta slut innan jag ens hunnit med 100 hej och jag skulle fått övergå till att dela ut små lappar istället.


Jag skulle vilja påstå att det finns ungefär 4 stycken sorters människor som hanterar främmande hejare.



På jobbet skrämde jag skiten ur en dam en gång. Japp. Jag hade gömt mig i provhytten. Jag var beredd att skriva på avskedspapprena på en gång. Nu blir det sjukan och åtal tänkte jag.

Nej men. Självklart inte.

Det var snarare såhär:


Hon gick och vandrade runt i sin egen lilla bubbla, vilket jag givetvis Inte såg. Sådant är faktiskt inte alltid lätt att se.


Jag: "Hej hej! (Jätteleende)"

Hon: "OOAAAAAAAAAAAAAAAAA" (tyvärr)


...

...

...


Jag: "Ooj. Förlåt!"

Vi börjar förstås skratta båda två och jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Jag undrar vad hon gick och tänkte på som var intressentare än mig...


Tråkigt nog hände samma sak ett tag senare. Fast då i omvänd ordning. Kvinnan som helt oskyldigt ville fråga mig något, bemöttes av en skräckslagen expedit. Jag skrek och hon stod för ojandet.

Jag ber än en gång om ursäkt.

Men vi skrattar förstås.

Och jag funderar på om jag bör använda detta för att lätta upp stämningen framöver?


IALLAFALL. Denna typ av människa är den vi kan uttrycka som filosofen.

Person nummer två är den som tittar på allt annat utom dig för att den antingen inte vill heja eller rent av bara inte räknar med det. Den skygge. Eller osäkra för den delen.

Nr 3 är den som också söker kontakt och vänligt hejar tillbaka, vissa mer lyckliga över en trevlig ungdom än andra. Den sociala.

4:an, fyran? Jag blir ju jämt så långrandig att jag glömmer slutklämmarna hela tiden. Jaha. Ja, jag minns ju inte vad jag hade tänkt här.


Jag måste ändå gå.


Hej då. Önska mig lite tillfrisknad och klä er förebyggande väl


Innan promenad


Det har fastnat nötter i tänderna på mig. Det är därför jag ser ut... sådär... Jag är med andra ord väldigt engagerad när jag knäpper.


Efter promenad i regn




Kommentarer
Postat av: Matilda Å

Haha typsikt dig att skrämma tanter! ;) Söt mössa! :D

2009-10-26 @ 21:43:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0