Barbara

Om jag skulle få dagdrömma lite...

... så skulle min framtid se ut ungefär såhär... 

Jag jobbar ett halvår efter skolan och åker sedan på Collage någonstanns i USA ett år för att skaffa erfarenhet, plugga, surfa, spela basket och lära mig engelska flytande. Kanske träffar jag the man där. Black or white. Helst gifter jag ju mig med ett basketprofs. Såklart.

Sedan åker jag troligtvis hem och återser min älskade familj och alla andra här hemma. Jag återupptar pluggandet, kanske flyttar till en annan stad, Oscars Jönköping eller något trevligt ställe, Malmö verkar skönt. Eller helt enkelt min ursprungsstad Uppsala. Kanske pluggar jag till personlig tränare, fotograf, någon typ av arkitekt, marknadsföringschef eller något liknande. Det finns ju så mycket att välja på egentligen! Att jobba för en tidning och få skriva låter också väldigt lockande.

Då jag kommit igång med karriären, vad det nu än kan vara, kanske ett företag med brorsan eller något av ovanstående, så vill jag hjälpa mamma och pappa att bygga sitt drömhus som de alltid velat ha, vid fint vatten och vacker utsikt. Skaffa barn kanske blir vid 30 årsåldern och skriva en bok tror jag att jag kommer vilja göra, någon gång i livet. Sedan vill jag öppna och inreda en restaurang och anställa brorsan och pappa som kock, kanske mig själv också.

Sen då jag fått ungar, om jag nu inte redan fått det, ska jag lära dem allt jag kan och styra in dem på idrotter som hockey, basket, karate och boxning. Nej, men det är bara en önskan. De kommer få göra sina egna val, såklart. Jag ska bara göra allt jag kan för att de inte ska bli som jag, med för höga krav.

Aja, för att avrunda det hela och få ett lyckligt slut så ska jag och prinsen flytta till ett fint sommarhus vid vattnet med hängmatta och gungstol, där jag kan sitta och filosofera då vi blivit äldre och dit barna kan komma och leva lyckliga i alla sina dagar!

Undra hur det kommer se ut i själva verket sedan, jag kanske dör i en bilolycka. Men drömma kan man ju alltid.