Barbara

Hej och hå farbro blå.

Tusen år sedan det här va. Och som ni har sörjt. OJ

Lina åkte idag... Skit... Det gick för fort och man hann knappt reagera, trots avskedsfiket igår på Barista. Vad ska man göra när folk åker iväg och  tar med sig bitar av kroppsdelar såhär? För så blir det ju, en del av hjärtat sticker ju iväg. Samtidigt som det förvisso är kvar fysiskt. Meen, vem bryr sig om det fysiska när allt kommer omkring?

Jaja, nu ska vi intre bli sånna. Djupa och poetiska. Neeej, själv sitter jag i något vi skulle kunna kalla för sol bakom tunt moln och käkade väl frukost och läste tidningen på altan för drygt en timme sedan och läste bland annat artikeln om att Hanna Westrin ska flytta. Precis som så många andra.

Jag vill egentloigen också dra. Samtidigt som jag älskar Sundsvall, så tycker jag inte alls om staden! Ibland är det för mycket skit, alla känner alla och vad ska jag mer säga, det bakas för lite bullar.

Jag vill inte påstå att jag direkt ångrat något jag gjort, men jag har ändå en känsla av att jag vill börja om lite. Eller bara upptäcka något nytt. Och bättre.

Nej hörni, jag ska lägga fokus på att bli frisk h'r så jag kan välja och vraka på aktiviteter som jag själv vill.