Barbara

Jag är såhär fenomenalt hjärnfloppad idag. Den är som en stor potatis. MIn hjärna alltså. Det kommer inte ut  några tankar alls, har vi tur så sprakar det till lite bara. Och det är i så fall positivt, att den åtminstone försöker återupplivas.

Im a fighter. Sattsäga...

Klockan är snart åtta, och jag har känt mig onyttig hela dagen, inte bara matstavligt, utan aktivitetsmenat också... Det enda jag kan komma med är att jag var på en fruktansvärt trött tur på stan idag med Karin för att uträtta några ärendemåsten. Och ni vet hur det är med måsten... Och bättre var det inte att jag såg ut som en urtvättad fårskinstoffel. Sen hjälpte det ju inte att jag blev oerhört varm heller.



Snacket om potatis där uppe gjorde mig hubgrig, så jag går ner och tar mig en fikapaus från det här ofantligt jobbiga grisbloggandet


Kalas det här ser ni

P.s Ooo, det hundrade inlkägget såg jag ju nu. Fantastiskt, och löjligt