Lunkar
Sitter och sjunger! Är ensam hemma förstår ni. Det är då man passar på att göra sånt. Sjunga, gå runt naken, gå runt och småäta utan att någon bryr sig om att man smular, ta något danssteg när det faller en in. Jaa, man pysslar lite helt enkelt.
Jag tycker om att hålla till i köket. Där känner jag mig hemma. Det är min area, här hemma. Inte för att det är jag som står för mat varje gång, men jag är trygg där. Det är där jag finner min stora kärlek här i livet, FÖDAN. Japp, puss! Där ser jag ofta till att det är fint, undanplockat, ingen disk, torkat, rent och fint. Då känner jag harmoni, en sjuhelvetes balans.
Det är nu inte alla vet om jag är skämtsam eller inte. Visst är det spännande? Jag vet. Men jag understryker tjockt min kärlek till mat och ordning och reda.
OOH, nu kommer Fredrik Snortare och Cecilia Synd på Spotten igen, det är faktiskt riktigt riktigt bra. Petter har bra texter, vare sig man vill tycka det eller inte. Det har brorsan sagt. Jag försöker lära mig den utantill! Det går frammåt, så nu dansar jag lite med ett kex i handen. Precis som man gör när man är ensam hemma.
Ännu en jobbdag har passerat. Kom hem strax efter åtta och slängde ner mig med massa fika i soffan direkt efter att jag lagt undan basketbollarna så de inte skulle bli blöta ute.
Man blir lite halvtrött och slut efter en heldag. Jobbar på Esprit under sommaren där jag för övrigt stortrivs. Sen blir man halvt som halvt hjärntvättad av jobbet också om man har tillåtelse att säga så. Just nu söker jag kontakt med alla människor på stan såväl som gym för att säga hej. Så om en främmande tjej hjar på dig, så finns svaret här. Yrkesskada. Det lät ju till och med proffsigt...
Som på Donken då man itne hunnit dricka under hela passet... I slutet av arbetspasset parkerar hjärnan under armhålan, den strejkar kan man säga och man börjar säga konstiga saker. Man rör ihop fel fraser vid fel tillfällen. Ger tillbaka växel och säger: "Hoppas det smakar bra". På ICA affären säger man väl framme i kassan till kassören: "Hej och välkommen".
Det är ju inte direkt så att jag ställer mig och börjar förklara mig för dessa människor hur läget är. Jag skrattar mest bara åt mig själv, sen går jag. Säkert har jag köpt en banan.
Jag tycker om att hålla till i köket. Där känner jag mig hemma. Det är min area, här hemma. Inte för att det är jag som står för mat varje gång, men jag är trygg där. Det är där jag finner min stora kärlek här i livet, FÖDAN. Japp, puss! Där ser jag ofta till att det är fint, undanplockat, ingen disk, torkat, rent och fint. Då känner jag harmoni, en sjuhelvetes balans.
Det är nu inte alla vet om jag är skämtsam eller inte. Visst är det spännande? Jag vet. Men jag understryker tjockt min kärlek till mat och ordning och reda.
OOH, nu kommer Fredrik Snortare och Cecilia Synd på Spotten igen, det är faktiskt riktigt riktigt bra. Petter har bra texter, vare sig man vill tycka det eller inte. Det har brorsan sagt. Jag försöker lära mig den utantill! Det går frammåt, så nu dansar jag lite med ett kex i handen. Precis som man gör när man är ensam hemma.
Ännu en jobbdag har passerat. Kom hem strax efter åtta och slängde ner mig med massa fika i soffan direkt efter att jag lagt undan basketbollarna så de inte skulle bli blöta ute.
Man blir lite halvtrött och slut efter en heldag. Jobbar på Esprit under sommaren där jag för övrigt stortrivs. Sen blir man halvt som halvt hjärntvättad av jobbet också om man har tillåtelse att säga så. Just nu söker jag kontakt med alla människor på stan såväl som gym för att säga hej. Så om en främmande tjej hjar på dig, så finns svaret här. Yrkesskada. Det lät ju till och med proffsigt...
Som på Donken då man itne hunnit dricka under hela passet... I slutet av arbetspasset parkerar hjärnan under armhålan, den strejkar kan man säga och man börjar säga konstiga saker. Man rör ihop fel fraser vid fel tillfällen. Ger tillbaka växel och säger: "Hoppas det smakar bra". På ICA affären säger man väl framme i kassan till kassören: "Hej och välkommen".
Det är ju inte direkt så att jag ställer mig och börjar förklara mig för dessa människor hur läget är. Jag skrattar mest bara åt mig själv, sen går jag. Säkert har jag köpt en banan.
Kommentarer
Trackback
