En måndag någon vecka
Åh hallå.
Jag sitter och pillar på min torra näsa. Den kom med kylan tror jag. Ja, det torra alltså, inte näsan. Sen är jag lite kissnödig också. Vilket jag upplever fruktansvärt jobbigt eftersom jag redan fallit med ett handlöst pladask i sängen.
Det här med att vara kissnödig är rätt intressent. Miss tolka mig inte, jag menar i viss mån. För först går man igenom ett irriterande stadium, då man inte riktigt kan fokusera sig till 100% och stör sig på känslan. Sen (ja visst är det spännande) så börjar tendenserna till ett behov av att korsa benen uppstå, innan du i nästa sekund tvingas göra det om ett toabesök inte redan inträffat. Och detta är inte så odiskret, alla vet om din situation. Sist men inte minst blir du tårögd och ryser till.
Ja, det är ungefär så ett kaotiskt nödighetsförlopp ser ut om du inte har förmånen att innan dess besöka damernas. Eller herrarnas för den delen. Här råder jämställdhet.
Appropå ingenting. Här har vi lite Spanienbilder sedan över ett år tillbaka. Eller var det mer?
God natt
